Till Grønland skall man resa på sommaren, när det är varmt och gott och gärna värmerekord som när jag var där första dagarna i juni. Nere i Nuuk var det 24 grader och här uppe i Ilulisat vid Diskobukten där jag var, bedömmer jag det till ca 16-17 graders värme. Det var lagom för både mig och isbergen! Dessutom lyste midnattssolens strålar med sitt enormt kraftiga ljus upp hela natten.

 

 

 

 

 

 

 

Klicka här nedan för bilder & Dia:
Grønlandsisen:
A...    B...    C...
Mere Grønland:
A...    B...     C...

Dia a ...
Dia b ...

På resebroshyrerna från Ilulisat ser man isbergen på havet gå helt in på byn. Och jag tänkte sådär ser det nog bara ut någon gång när det är som bäst. Men frågan är om jag inte fick en än fianare bild med isberget som liknar ett huvud med ögon, näsa och mun och så med den flotta mössan på. Jag bedömmer höjden av det till en 12 – 15 meter. Och detta var bara ett av de många, alla med otroliga formationer även om ansiktet slog rekordet – åtminstone för mig!

 

Jag var uppe på berget strax utanför byn tre gånger. Här hade man den mest betagande utsigt utöver vattnet och alla de isberg och isformationer man kunde tänka sig. Olika från gång till gång, beroende på hur solens strålar föll – alltså tidspunkten på dagen. Vackrast var det nog om kvällen när solen stod lågt och belyste horisonten. Man hade svårt för att gå därifrån!

 

 

 

 

 

 

Från Ilulisat bar det iväg med en passagerarbåt till Qasigiannguit  Med isberg på bägge sider och rakt igenom tänkte man lite på Taitanic men den här båten var så mycket säkrare då det inte gick så djupt och vi kunde navigera mellan de otroliga isformationerna, en del höga ca. 15  -20 meter andra mer beskedliga men enormt imponerande. Väl framme fick jag ett rum på hotellet där jag från mitt fönster kunde iaktaga valar ute i vattnet. De ville dessvärre inte visa fenan utan liten del av ryggen och det gick blixtsnabbt från den ena utblicken till den andra. Men visst är det fint att kunna sitta innomhus och se på valar och dess aktiviteter. På fotona bliver det bara en strimma, skall man få med mera så är det båt som gäller, med skicklighet och tur hos fotografen.

 

Vad jag däremot fick mycket ut av var hundarna. Jag brukar annars hålla mig undan dem, men här var jag hos dem fem gånger och lekte med valparna. Första gången var moren betänksam över min närvaro men sedan var det inga problem, jo för mig – mina byxben och skosnören! Jag hade så när tagit med mig ett par valpar hem men det gick ju inte det heller!

 

 

 

 


 

När vi sedan skulle tillbaka till Ilulisat så hade jag fått veta att båten gick kl 19:00 men här ändras det så vi for redan kl 16:30. Jag kom med tack vare ett par vänliga tyskar som upplyste mig om den nya tiden. Förra gången var det en båt som tog ca. 40 passagerare, nu var där en speedbåt till 15 personer. Den for fram på vågorna så jag tänkte det var bäst att hålla sig inne även om det fanns ett litet däck i aktern. När tysken gick ut ändrade jag mening och höll mig med ett fast grepp i relingen och kameran i den andra handen. Det gick upp och det gick ned och min vän tysken fick snart nog men jag ville ju ha de bästa billderna så jag höll ut en god stund. När jag sedan stelfrusen skulle in i salongen så kunde jag inte koma in genom dörren eftersom den slog igen lika fort som jag fått upp den. Skepparen såg mig kämpa för att komma innanför och saktade då ned farten från speed till närmast stilla och jag slank in och tog min plats till alla de övriga fjortons gapskratt. Vad gör man inte för bilderna! Så njut dem och tänk en smula på fotografen!

 
   Välkommen till Grønland!